Vad är NMT ?
Neuromuskulär terapi (NMT) är en effektiv manuell behandlingsform (avancerad massageterapi). NMT har ett unikt eget ramverk för att undersöka, bedöma och behandla skador och försämrad funktion i kroppens rörelseappart. Med det menas muskulaturen, bindväv/fascia och leder. Syftet är att förebygga eller lindra nytillkommen eller långvarig smärta och värk.
Inom NMT:s ramar kan man dessutom låna in behandlingstekniker från näraliggande områden. Det kan till exempel handla om Myofascial release (T.Myers; R. Schleip), Deep Tissue Massage (A. Riggs) eller andra tekniker som är funktionella i sammanhanget.
Kundens unika behov eller intresse av en mer specialiserad behandling avgör hur ”strikt” NMT-metodiken följs. Förebyggande behandlingar ger mer utrymme för klassisk massage men NMT-tänket finns där alltid och teknikerna används när de behövs.
Varför får vi ont?
Smärta är ett mycket stort och mångfacetterat område och kan sällan förklaras med enkla orsakssamband. Svaret påverkas också av vilken teoretisk utgångspunkt man väljer.
Bakom de flesta smärttillstånd i rörelseapparaten ligger en mer eller mindre lång sträcka av repetitivt, statiskt, ensidigt och/eller tungt arbete. Alternativt inaktivitet, stress, eller sjukdom/trauma. Även om man upplever att en smärtan kommer plötsligt är det sällan ett resultat av en enskild händelse. Istället är det vanligen till följd av många små sammanlänkade faktorer. Den utlösande faktorn kan sedan vara en liten oförsiktig rörelse eller kyla/drag som blir droppen som får bägaren att rinna över. Hur vi sedan uppfattar smärtan är till stor del beroende av vårt psykosociala situation.
NMT bygger på fem principer angående orsaker till smärta och dysfunktion i rörelseapparaten som ju är mitt arbetsområde. De är följande:
Posturala avvikelser/ Hållningsavvikelser
Posturala avvikelser kan både vara orsak till och orsakas av muskulär obalans. Det leder till att mjukvävnad (t ex muskler, senor), istället för skelettet, får ta på sig en viktbärande roll. Det innebär i sin tur en ökad belastning för kroppens mjukdelar och en större risk för överbelastningsskador.
Biomekanisk dysfunktion:
Den allra vanligaste orsaken till att man får ont i kroppen är att man på något sätt har misshushållt med dess resurser. Denna muskulära misshushållningen leder till att de utsatta strukturerna inte klarar av att anpassa sig till den belastning de utsätts för i en eller annan form.
Biomekanisk dysfunktion orsakas av vissa rörelsemönster har blivit muskulära ”vanor” eller snarare ovanor. De är till största delen orsakande av:
- – dålig hållningtill följd av hur man sitter/står i sitt arbete,
- – sinnesstämning;
- – dålig sittmiljö på jobbet eller i bilen;
- – överbelastning av muskler t ex felaktig lyftteknik;
- – immobilitet/inaktivitet
- – överbelastning på grund av repetitiv rörelse
Myofasciala triggerpunkter:
Inom NMT har så kallade myofasciala triggerpunkter en central roll. En stor mängd av dessa och deras symtom har sedan länge varit kartlagda av D Simmons & J Travell. En Triggerpunkt är en hyperkänslig punkt som kan ge upphov till smärta och andra symtom, inte bara där den sitter, utan även längre bort så kallad distanssmärta/symtom. Triggerpunkten kan även ge svaghet, sämre koordination minskad arbetsförmåga i den aktuella muskeln.
Varför Triggerpunkter?
En triggerpunkt uppkommer genom en biokemisk process och kan orsakas av skador, muskelsträckning, långvarig muskulär statisk belastning och överansträngning av olika slag. Dessutom kan det bero på systemiska biokemiska obalanser bl a näringsbrist (kost) eller nedsatt syresättning (andning).
Symtom från triggerpunkter.
Smärta från triggerpunkter kan till viss del likna symtom från nervinklämning men själva smärtan är oftare mer molande. En Myofascial Triggerpunkt är inte det samma som ”tender point” (öm punkt) som man t ex talar om vid fibromyalgi även om de ibland sammanfaller. Många Triggerpunkter sammanfaller även med akupunkturpunkter.
Nervkompression / inklämning:
Nerver kan komma i kläm av såväl ben och brosk som muskler. De kan klämmas vid utgången från ryggmärgskanalen mellan kotorna (Ritzopati), som vid diskbråck eller förträngningar av något slag i ryggraden. Även längre ut vid andra trånga hårda passager som t ex nyckelbenet kan det bli trångt. Vissa muskler kan om de blir spända också i sig själva ge upphov till nervinklämning (Entrapment).
Ischiassymtom
Ett vanligt exempel på nervkompression är symtom från Ischiasnerven. Den kan antingen klämmas vid utgången mellan kotorna i ryggslutet eller djupt i skinkan under Piriformismuskeln och ge liknande symtom. För att krångla till det ytterligare finns det även triggerpunkter som ger nästan samma symtom.
Ischemi /Utmattad muskulatur:
Otillräcklig blodtillförsel till en kroppsdel ger syre-/näringsbrist vilket leder till en energikris, så kallad ischemi. Muskeln kan hamna i en ond cirkel där ökat muskelarbete, som innebär både ökat näringsbehov och ökad muskelspänning, också medför gradvis strypt näringstillförsel. Det leder småningom till energikris och utmattning.
Stress och andning.
Stress och andningsmönster spelar en viktig roll i detta sammanhang. En grund eller hög andning försämrar förutsättningarna för både muskler och organ att fungera optimalt. Det får till följd att varken tillförseln av syre och näring eller utrensningen av slaggprodukter är tillräcklig. Liksom droppen till slut får glaset att rinna över så kommer den här processen till en punkt där smärttröskeln överträds.
