Massageterapi / Neuromuskulär terapi (NMT svenska versionen)

 
 

Vad är NMT?    

Neuromuskulär terapi är en effektiv manuell behandlingsform (avancerad massageterapi) för att bedöma, behandla och förebygga skador och försämrad funktion i kroppens mjuka vävnader och leder samt lindra kronisk och akut värk.

Terapeuten granskar kroppshållningen, utför ortopediska tester och undersöker den mjuka vävnaden noggrant i syfte att finna grundorsaken till besväret. Neuromuskulär terapi är en effektiv manuell behandlingsform (avancerad massageterapi) för att bedöma, behandla och förebygga skador och försämrad funktion i kroppens mjuka vävnader och leder samt lindra kronisk och akut värk.

Behandlingsmetoden har en lugnande effekt på nervsystemet som reglerar spänningar och smärta i hela kroppen. Resultatet är oftast omgående smärtlindring och ökad funktion. Behandlingen kan stundtals kännas djup och man kan bli lite öm. Efteråt kan man känna en skön frigörelse i musklerna.

Eftersom man arbetar metodiskt och noggrant brukar bra resultat uppnås efter endast ett fåtal besök. Som alltid gäller dock att ju längre man har gått med sina problem desto längre tid tar det att få bestående förbättringar.

När kan det vara lämpligt med NMT?

Vid t ex:
· nackstelhet och huvudvärk
· symtom efter whiplashskador
· käkledsbesvär                                 
· besvär i axlar, skuldror, armar och händer
· smärta och värk i höft och rygg
· knäskador och fotproblem
· arbetsrelaterade skador
· idrottsskador (ej akut)

Se även            



För dig som vill veta mer:

De Neuromuskulära teknikerna syftar till att återställa homeostasen (jämvikten) mellan nervsystemet, skelettsystemet och mjukvävnadssystemet. Behandlingen har en lugnande effekt på nervsystemet som reglerar smärta och spänningar i kroppen och ökar funktionen hos leder och muskler i hela rörelseapparaten.
I princip finns det behandlingsprotokoll för alla muskler och leder som beskriver vad dom har för specifika egenheter och hur man bäst påverkar dem.

De Neuromuskulära teknikerna kan med fördel kombineras med massage och andra behandlingsformer och används idag ofta inom t ex osteopati, naprapati och idrottsmassage.

Den stora skillnaden från klassisk massage, som jag upplever det, är att man inom NMT arbetar problem-/resultatbaserat och mer specifikt. Man behandlar även områden och funktionsstörningar som inte alls behandlas inom den klassiska massagen eller ofta bara ospecifikt och ytligt. Vidare arbetar man mer strategiskt utifrån en behandlingsplan gör därför inte generell hel/halvkroppsmassage (där allt får lika mycket uppmärksamhet). Behandlingen sker i ett växelspel mellan del och helhet, även om då man behandlar väldigt specifikt lokalt har man helhetsbilden i huvudet.

Det krävs mer disciplin och noggrannhet både vid anamnes, undersökning och inte minst uppföljning.

Min uppgift som terapeut är dels att lindra/släcka symtom och dels försöka finna och behandla själva orsaken. Man fokuserar mer på vilka strukturer som kan vara inblandade snarare än enkla orsakssamband. På så sätt kan funktionen i området förbättras så att det är bättre rustat att klara av den belastning det utsätts för.


Kort bakgrund NMT.

Neuromuskulär terapi (NMT) står med en fot i holistisk medicin och en i traditionell/(skol-) medicin. Det finns en amerikansk version (Neuromuskulär terapi) och en europeisk (Neuromuskulär teknik). De växte fram oberoende av varandra samtidigt i Amerika och Europa och har en gemensam teoretisk plattform men vissa skillnader i själva utförandet.

NMT har sina rötter hos terapeuter inom kiropraktik, osteopati, naturmedicin (Ayurveda) och medicinsk tandvårdsmassage. (Ex S Lief, B/L Chaitow, P St John, J DeLaney, J Sharkey). Forskningen och dokumentationen kring Myofasciala Triggerpunkter (J Travell & D Simons) har ett starkt inflytande inom NMT.

Under de senaste 60 – 70 åren har NMT växt fram som en accepterad metod för att bedöma, behandla och förebygga skador i kroppens mjukvävnad och kronisk värk. NMT har ”egna” unika bedömnings- och behandlingsmetoder men integrerar också flera andra metoder för mjukvävnadsbehandling. De anatomiska kunskaperna och palpationskicklighet är en viktig del av NMT.



 

Hur går det till vid en NM-behandling?

Besöket inleds med en hälsodeklaration och en anamnes där man klarlägger symtom, skade- och sjukdomshistorik mm. Därefter görs en postural analys (kroppsläsning), stående, liggande samt ev gånganalys för att utifrån kroppshållningen kartlägga anatomiska avvikelser, muskulära obalanser mm.

Beroende på problemets art testas sedan rörelseomfång och vid behov görs specifika ortopediska tester för att i möjligaste mån avgöra  vilka strukturer som är inblandade och utifrån detta avgöra vad som ska behandlas och hur. En behandlingsplan (en teori/strategi) läggs upp, den aktuella mjukvävnaden palperas (känns igenom) och behandlas sedan utifrån de generella NMTriktlinjerna. Efteråt får görs en  ny postural analys och nya tester för att utvärdera resultatet.

Den posturala analysen är en hjälp till att hitta en strategi för behandlingen. Den muskulära obalansen kan till exempel ge en ledtråd till om kundens/patientens upplevda smärta härrör från primär eller sekundär spänning. Bara för att man upplever att en muskel är spänd och smärtsam är det inte så säkert att det är just den muskeln som bör behandlas i första hand. Vissa muskler är spända eller krampande i förlängt läge (sekundär spänning) för att dom är överarbetade till följd av att kroppshållningen är försatt ur balans av spända korta muskler (primär spänning).

Målet med behandlingen är att återställa muskulär balans så att musklerna inte behöver ”strida” mot varandra utan kan samverka som det är tänkt. Om man då går in och släpper på spänningen i de ”bromsande” musklerna utan att i först behandla och återställa de förkortade musklerna som skapar obalansen, kan man förvärra problemen på sikt, även om det känns skönt för stunden. Det är därför man inom NMT behandlar förkortade muskler mer än förlängda.
 


 

Varför får vi ont?

Smärta är ett mycket stort och mångfacetterat område och kan sällan förklaras med enkla orsakssamband. Svaret påverkas också av vilken teoretisk utgångspunkt man väljer.

Bakom de flesta smärttillstånd i rörelseapparaten ligger en mer eller mindre lång sträcka av repetitivt, statiskt, ensidigt och/eller tungt arbete eller inaktivitet, stress, sjukdom/trauma. Även om man upplever att en smärtan kommer plötsligt är det sällan ett resultat av en enskild händelse utan en följd av många små sammanlänkade faktorer. Den utlösande faktorn kan vara en liten oförsiktig rörelse eller kyla/drag (t ex aircondition) som blir droppen som får bägaren att rinna över. Hur vi sedan uppfattar smärtan är till stor del beroende av vårt psykosociala situation.

NMT bygger på fem principer angående orsaker till smärta och dysfunktion i rörelseapparaten som ju är mitt arbetsområde.


1. Posturala avvikelser/ Hållningsavvikelser

En strukturell hållningsavvikelse uppstår när det är en obalans i muskel/skelettsystemet på grund av att kroppen har rört sig bort från de olika vertikal- och horisontalplanen. Det kan handla om att man råkat ut för någon olycka eller har någon sjukdom eller medfödd avvikelse eller till följd av muskulär obalans.

Posturala avvikelser kan både vara orsak till och orsakas av muskulär obalans. Det leder till att mjukvävnad (t ex muskler, senor), istället för skelettet, får ta på sig en viktbärande roll, vilket innebär en ökad belastning för kroppens mjukdelar med större risk för skador, men också till felbelastning i själva skelettet.


2. Biomekanisk dysfunktion:

Den allra vanligaste orsaken till att man får ont i kroppen är att man på något sätt har misshushållt med dess resurser. Denna muskulära misshushållning leder till att de utsatta strukturerna inte klarar av att anpassa sig till den belastning de utsätts för i en eller annan form.

Biomekanisk dysfunktion orsakas av vissa rörelsemönster har blivit muskulära ”vanor” eller snarare ovanor.

De är till största delen orsakande av:

- dålig hållning till följd av hur man sitter/står i sitt arbete,

- sinnesstämmning;

  1. -dåliga sittmiljö på jobbet eller i bilen;

  2. -överbelastning av muskler t ex felaktig lyftteknik;

- immobilitet (brist på fullt rörelseuttag eller arbete i förkortat läge längre tid, alternativt vid skada eller sjukdom);

- överbelastning på grund av repetitiv rörelse (löpande bandrörelse, datormusanvändning t ex epikondylalgi).


3.  Myofasciala triggerpunkter:

Inom NMT har så kallade myofasciala triggerpunkter en central roll. En stor mängd av dessa och deras symtom har sedan länge varit kartlagda av D Simmons & J Travell men nya tillkommer fortfarande.
En Triggerpunkt är en hyperkänslig punkt som kan ge upphov till smärta och andra symtom, inte bara där den sitter, utan även längre bort så kallad distanssmärta/symtom. Triggerpunkten kan även ge svaghet, sämre koordination minskad arbetsförmåga i den aktuella muskeln. En triggerpunkt uppkommer genom en biokemisk process och kan orsakas av skador, muskelsträckning, långvarig muskulär kontraktion/sammandragning, överansträngning (såväl fysisk som psykisk), kyla/drag, feber/fuktighet samt systemiska biokemiska obalanser pga bl a näringsbrist (kost) och nedsatt syresättning (andning). Smärta från triggerpunkter kan till viss del likna symtom från nervinklämning men själva smärtan är oftare mer molande.
En Myofascial Triggerpunkt är inte det samma som ”tender point” (öm punkt) som man t ex talar om vid fibromyalgi även om de ibland sammanfaller. Många Triggerpunkter sammanfaller även med akupunkturpunkter.

4. Nervkompression / inklämning:

Nerver kan komma i kläm av såväl ben och brosk som muskler. De kan klämmas vid utgången från ryggmärgskanalen mellan kotorna som vid diskbråck eller förträngningar av något slag i ryggraden eller längre ut vid andra trånga hårda passager som t ex nyckelbenet. Vissa muskler kan om de blir spända också i sig själva ge upphov till nervinklämning.  Ett vanligt exempel på nervkompression är symtom från Ischiasnerven. Den kan antingen klämmas vid utgången mellan kotorna i ryggslutet eller djupt i skinkan under Piriformismuskeln och ge liknande symtom. För att krångla till det ytterligare finns det även triggerpunkter som ger nästan samma symtom.

5. Ischemi /Utmattad muskulatur:

Otillräcklig blodtillförsel i en kroppsdel ger syre-/näringsbrist vilket leder till en energikris, så kallad ischemi.
En muskeln kan hamna i en ond cirkel där ökat muskelarbete, som innebär både ökat näringsbehov och ökad muskelspänning, också medför gradvis strypt näringstillförsel som så småningom leder till energikris och utmattning. Stress och andningsmönster spelar en viktig roll i detta sammanhang. En grund och/eller hög andning försämrar förutsättningarna för både muskler och organ att fungera optimalt eftersom varken tillförseln av syre och näring eller utrensningen av slaggprodukter är tillräcklig. Liksom droppen till slut får glaset att rinna över så kommer den här processen till en punkt där smärttröskeln överträds.